witoldofm.blogg.se

jag är en katolsk präst och munk från Västerås som hör till s.t Franciskus av Assisi orden. Stiftsungdomspräst som samarbetar med bästa ungdomar i världen: Sveriges Unga Katoliker

Ett senapskorn

Publicerad 2017-11-13 10:30:45 i Allmänt,

Dagens Evangelium: Luk 17:1-6

Vid den tiden sade Jesus till sina lärjungar: "Det är oundvikligt att förförelserna kommer, men ve den genom vilken de kommer. Det vore bättre för honom att ha sänkts i havet med en kvarnsten om halsen än att kunna förleda en enda av dessa små. Ta er i akt! Om din broder gör orätt, så tillrättavisa honom, och om han ångrar sig, så förlåt honom. Även om han gör orätt mot dig sju gånger om dagen och sju gånger kommer tillbaka och säger: Jag ångrar mig, så skall du förlåta honom.” Apostlarna sade till Herren: "Ge oss större tro.” Herren svarade: "Om ni hade tro så stor som ett senapskorn skulle ni kunna säga till mullbärsträdet där: Dra upp dig själv med rötterna och plantera dig i havet! Och det skulle lyda er."

 

 

"Apostlarna sade till Herren: 'ge oss större tro'. Männen som utgjorde Kristi inre cirkel bad sin mästare om något viktigt. De ville ha en större förståelse över trons mening och gärningar. De sade i själva verket, "Herre vilken sorts tro önskar du av oss? Ge oss en uppenbarelse om den tro som behagar dig. Vi vill få tag på trons fullaste mening."

 

Om vi skall vara ärliga, så får vi erkänna att vi liknar Jesu lärjungar. Vi vill också gå rakt till de stora sakerna i tron, att få tron som kan förflytta berg. Och, precis som lärjungarna, så dömer vi ofta tron på synliga resultat.

Sann tro, i Guds ögon, har ingenting att göra med storleken eller mängden av arbete som du söker utföra. Snarare har det att göra med ditt livs fokus och inriktning. Du förstår, Gud bryr sig inte så mycket om dina stora visioner som han bryr sig om vem du utvecklas till.

Tror du att Gud har gett dig en dröm som det kräver ett mirakel för att förverkliga? Har du blivit utmanad att gå i en ny riktning som kräver övernaturlig tro? Behöver du att Gud gör ett under i ditt hem fysiskt, ekonomiskt eller andligt?

Talar Jesus till dig om dina rötter? Om så, ta hänsyn till hans röst, till varje pris. Han manar dig, "Glöm evangelisationen just nu. Ställ dina drömmar och visioner åt sidan ett tag. Jag har anförtrott dig med ett senapskorn av tro. Och jag vill att du skall vara trogen med detta enda. Kom till mig nu, och be mig att dra upp din synd, genom tron. Ge mig sedan mat, genom din lydnad. Gör detta, och sedan skall du se min heliga vision fullbordas i ditt liv."

Ett senapsfrö. Det behövs inte stora saker, stora under, spekatakulära mirakel. Det räcker med ett senapsfrö. Det räcker att upptecka inom dig själva att det hande nånting händ. 

Det som skrämmer mig mest är att min tro är mindre än senapsfrö.........

 
 

Bikt online

Publicerad 2017-11-06 21:44:20 i Allmänt,

Då och då får jag ett samtal med människor via mobilen eller mejl om bikt. De frågar: går det att bikta sig genom telfonsamtal? Eller : känner du nån websida som jag kan bikta mig med? När jag svarar att det går inte då kommer texten att den Katolska Kyrkan borde tänka om sånt lösning eller att jag är obarmhärtig...
 
Bikt. Botens sakrament. Försoningens sakrament. 
 

Jag själv som andra är lite rädd när jag skulle bikta mig. Jag vet att det råder ändå viss oro inför att bikta sig. Kommer prästen att förstå? Kommer han att tycka att jag är den hemskaste människa han mött? Och framför allt: kommer han att minnas alltihop ... ?

Jag brukar lugna dem som kommer till bikten efter några år, eller när står ajg för "fråga prästen" på ett läger att jag har hört allt, därefter är allt bara upprepning av samma grundläggande teman. Ibland säger jag att jag tar efter bikten speciella piller som hjälper mig att glömma vad den biktande sagt så snart denne lämnat rummet - eller biktstolen. 

Bikthemligheten, tystnadsplikt är absolut. En präst får aldrig, vad som än händer, vilka konsekvenser det än har för honom själv, på något sätt avslöja vad som sagts i en bikt .

Jag vet att många skulle vara glada att ha möjligheten att bekänna sina synder via internet eller telefon. Idag kan man prata och se personen på skärmens andra sidan så det borde vara också tillåtet att bikta sig. Men tyvärr det är inte och det kommer inte vara möjligt. Berätta för dina synder, erkänna misstag, lyssna på goda råd eller bara "kasta bort" syndar - ja, men full av bekännelse med avlösningen över Internet - nej. Det går inte att det huvudsakliga syftet med bekännelsen, som är absolution, förmedla genom internet eller mobilen. För att Gud ska förlåta våra synder behöver vi personlig kontakt med prästen. Varför? Här är det först och främst bättre att veta vad bikten är.

 

under bikten sker ett möte med gudomlig nåd. Detta är en direkt sakramentall upplevelse av Guds förlåtelse. I biktstolen möter vi Gud. Vi ser, hör en präst men egentilgen det är Jesus som pratar med oss. Präster är IN PERSONA KRISTI - istället Kristus. Det är inte prästen som ger oss avlösning men det är Gud som förlåter alla våra synder. 

Det finns villkor för Botens sakrament att det ska vara giltig. Utan syndabeskännelse, utan önskan att förbättra, blir det ingen absolution. Kan prästen bedöma genom internet att den personen som är på andra sidan av skärmen ville förbättra sig? Dessutom själva ansträngning i bikten att man går till biktsolen, att man pratar med prästen, att be till Gud genom prästen leder oss till ödmjukhet. Att klicka på tangentbordet eller bara genom ett telefonsamtal har ingen äkthet, prästen kan inte se dig, se ditt hjärta. Du kan låtsas vara någon annan än du är.

En annan viktig aspekt är förmågan att svälja och gömma sanningen, för det finns ingen möjlighet till full konfrontation i direkt utbyte av meningar.  Det är korrekt att kyrkan inte tillåter en sådan form av bekännelse. Internet eller mobilsamtal kommer aldrig att ersätta ett personligt möte med en präst.

Helt annat sak om vi pratar om själavård. Själavård är inte lika med bikten. Det är två annorlunda saker. Själavård är ett samtal om andliga ting, kan man ha med precis vem man vill. Man, kvinna, ung, gammal, präst, syster, lekman. öga mot öga, i telefon, via brev, fax eller e-post. Bikt är en koncentrerad sakramental liturgi som endast en präst, kan handha. 

En viktig likhet mellan själavård och bikt är att man är fri att själv välja vem man vill tala med respektive bikta för. Man kan bikta för vilken präst man vill var som helst i kyrkan (Katolska Kyrkan), i den egna församlingen, i en annan stad, i ett annat land. Eller gå till olika varje gång. Det får ingen annan bestämma eller döma över.

 

Ytterligare en likhet finns mellan bikt och själavård: den kan ske öppet, så att båda parter vet vem den andre. är. Men den som söker själavård eller vill bikta sig kan också välja att vara anonym. Ringa för ett anonymt själavårdande samtal. Eller smita in i biktstolens mörker för att sedan träda ut, född på nytt.

Den sista likheten är att båda bikt och själavård börjar från din egen vilja. Ingen kan tvinga dig till detta. DEt är du som bestämmer. Det är du som vill säga "förlåt" till Gud Fader eller be om hjälp i nödan. 

Så vänta inte för länge utan gå till kyrkan för att bikta dig, rena ditt hjärta!

 

(med hjälp av www.katolik.nu)

Alla själars dag - 2 november

Publicerad 2017-11-02 11:35:00 i Allmänt,

Igår hade vi Alla helgons dag - en dag när ber vi till Gud genom våra heliga patroner. Varje en av oss har sina enga skyddspatroner från Dop eller Kofirmation, heliga som vi mest tycker om och ber till Gud genom deras förbön. 1 november är en dag som handlar mest om kärlek, om helighet att dessa två saker är för alla inte bara för den utvalda gruppen men för alla människor. Alla kan vara heliga, alla kan nå Himmelen. Det är vårt mål, efter det borde vi sträva efter.
 
Det finns inte helighet utan kärlek. Dem som vägrar att älska Gud, dem som tycker inte om sitt nästa, dem som älskar inte sig själv har mycket svårt att vara heliga men för Gud finns ingenting som är omöjligt. Även
där som i första ögonblicket saknar kärlek kan Gud verka i och ändra allt att människor ska omvända sig.
 
Vi vet inte hur mycket heliga personer finns, vi vet inte i 100 % säkra på vem är i Himlen. Men vi känner människor som har levd i Guds närvaro, vi har träffat eller läst om människor som Gud verkade igenom som var hans vertyg. Dem är heliga i kyrkan. 
 
Tack vare alla helgons dag har vi ett hopp att det finns nånting efter döden; att vårt liv slutar inte med dödsstunden. Det finns ett hopp för alla, det finns ett hopp att vi ska leva i evighet (i himmlen - hoppas jag...) 
 
2 november - alla själars dag. Idag ber vi för alla avlidna. Varje en av oss har någon som ligger på kyrkogården, någon som vi ska inte längre se här på jorden. Varje en av oss har någon som gick bort... 
Men människan behöver bön även efter döden. Det finns själar som "sitter" i skärselden och väntar på att gå in till Paradiset. Genom våra böner kan vi förkorta deras väntetid.... 

Bönen för de avlidna och mässorna för de avlidna uttryck för sann kärlek, den mänskliga kärlek som kunnat växa genom Guds barmhärtighet mot oss själva. Alla själars dag är alltså inte begränsad till att bara minnas de avlidna, den öppnar sig generöst med den broderliga kärlekens ömhet och tacksamhet mot de döda.

 

Det världsliga tänkandet i vår tid för oss hela tiden bort från det centrala i kristendomen och ersätter den med privata sanningar och subjektiva normer. Många kristna behåller en tro men saknar gemenskapen i kyrkan som är Kristi kropp. Tanken på de avlidnas tillstånd inför Gud hjälper oss, precis av det skälet, att söka oss närmare Gud varje dag, i vårt arbete, i familjens sakrament, i alla sociala relationer. För vårt mål är inte grav, mörker och förintelse utan något nytt, något så stort att vi aldrig här kan fatta det: ”Gud skall förvandla den kropp vi har i vår ringhet”, har ju Paulus sagt i brevet till Filipperna, ”så att den blir lik den kropp han har i sin härlighet”, fortsätter han. Det är den härlighet Kristus vill ge osssom är vårt yttersta mål, ja, själva meningen med hela vårt liv.

Varje en av oss ska stå nångång inför dödens kalla faktum. En kropp som har varit full av liv är plötsligt död. De som sett sina nära och kära efter dödens inträdande vittnar ofta om ett både och. Det var han, men det var inte han. Det såg ut som henne, men hon var inte där.

Gud tände ett ljus för oss i Jesus, för att vi skulle våga hoppas. Det ljuset gör mörkret till dag, även om det fortfarande gör ont. Han har gett oss löften, som vi kan lita på, om något obegripligt – att döden inte är slutet. Det som åter och åter beskrivs i skriften med bilden av fröet, som måste dö och läggas i jorden, för att kunna leva.

 

Det är ett ett löfte om att när vi nalkas gränsen för våra liv, finns där någon som möter oss vid gränsen och säger kom, var inte rädd, det är jag. Kom. Var inte rädd. Det är jag, säger Jesus.

(Med hjälp av dk Göran Fäldt)

Om

Min profilbild

Witold ofm

jag är en katolsk präst och munk från Västerås som hör till s.t Franciskus av Assisi orden. Stiftsungdomspräst som samarbetar med bästa ungdomar i världen: Sveriges Unga Katoliker

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela