witoldofm.blogg.se

jag är en katolsk präst och munk från Västerås som hör till s.t Franciskus av Assisi orden. Stiftsungdomspräst som samarbetar med bästa ungdomar i världen: Sveriges Unga Katoliker

Tre knutar

Publicerad 2016-09-26 22:57:00 i katolska kyrkan,

 
Människor frågar mig ofta: vad betyder dem tre knutar som jag har på cingulum? Ibland svarar jag att det hjälper mig att komma ihåg om frukost, lunch och middag, men det är bara halv sanning…
Dessa tre knutar symboliserar mina tre eviga löften som jag har avlagt. Kyskhet, lydnad och fattigdom.
De tre löften har i sitt syfte att på ett radikalare sätt efterleva Kristi uppmaningar och råd. Man kallar de också: de evangeliska råder eftersom dem härrör från evangelium, och hjälper att efterlikna Jesus.
I början avlägger man temporära löften (t.ex. för ett år eller tre och man förnyar dem). Efter avlägger man löften som gäller hela livet.
Men gäller de tre löften bara Gudsvigda människor? Kan en vanlig människa leva på lite radikala sätt? Kan du som lekmannen leva idag i kyskhet, lydnad och fattigdom?
Vi ska försöka att sätta ett svar på dessa frågor.

„Ar inte våren underbarare och mer överraskande, när vintern har varit råkall och stormig,? ”

Publicerad 2016-09-23 12:10:48 i Allmänt,

Idag firar vi PADRE PIO AV PIETRALCINA
Det sägs att padre Pio hörde över två miljoner bikter under loppet av femtio år. Han kunde sitta upp till nitton timmar om dygnet i biktstolen. Han behövde/ kunde som vi sett inte sova mycket, maximalt tre till fyra timmar. Dessutom var han fysiskt frisk under femtio- och sextioåren. Under padre Pios år i San Giovanni Rotondo kom det så mycket folk att det ibland kunde det dröja dagar innan en person fick tillfälle till bikt. Han kunde gråta över att Kristus på nytt korsfästes av obetänksamma män­niskor. Nästan alla var rädda när de gick till padre Pios biktstol och kände sig som om de stod inför Guds dom.
Hans egentliga namn var Francesco Forgione och han föddes den 2 maj 1887 i den lilla byn Pietrelcina i södra Italien. Han dog den 23 september 1968, och blev alltså 81 år. Under största delen av sitt liv (52 år) levde och verkade han som kapucinermunk i klostret i San Giovanni Rotondo, också det i södra Italien, där han blev världsberömd på grund av sin stigmatisering. Kapucinerna är den strängaste grenen av franciscanerorden, och man avlägger löften om att leva i lydnad, fattigdom och kyskhet.
Padre Pio ansåg att bikten var oundgänglig för fram­steg i det andliga livet. Bikten bereder plats för nåden. Han sade ofta att „en atom av nåd” är mer värd än hela det skapade universum.

Fredagdmorgonen den 20 september 1918, då var han 31 år gammal. Efter det att han hade celebrerat mässan och medan han ännu befann sig i koret vid foten av krucifixet såg han en hemlighetsfull gestalt, liknande den han hade sett den 5 augusti, den skilde sig bara däri att dess händer, fötter och sida droppade blod. Åsynen av varelsen skrämde honom! Och han trodde att han skulle dö. När denna varelsen hade försvunnit blev han varse att hans händer, fötter och sida droppade blod. En stark ångest följde med denna upplevelsen. Och efter detta så var han sedan stigmatiserad och särskilt från torsdag kväll till lördag blödde såren. Ibland fruktade han att han skulle förblöda. Dock, i hans teologi ingick att smärtan är någonting positivt, något genom vilket han kunde dra själar till Gud med och utverka nåd för människor inför Gud, därför är smärtan hans brinnande önskan, även om han upplevde de yttre tecknen som väldigt förödmjukande och något som han helst inte ville visa för andra människor.

Enligt en läkare som tittade på såren så var såret på hans vänstra hand en anatomisk vävnadsskada av en mer eller mindre cirkulär form med rena sårkanter. Den hade en diameter av nästan två centimeter. Vävnadsskadan tycktes vid detta tillfället vara täckt av en rödbrun sårskorpa. Flera andra läkare har avgett liknande rapporter. Såret på hans vänstra sida var 7 cm långt och ibland täckt av ett membran. Ingen läkare kunde förklara varför såren inte läktes och inte heller inflammerades.

 

Är det vi som letar efter Gud???

Publicerad 2016-09-20 09:46:00 i Allmänt, bön, katolska kyrkan,

Ur en fantastisk bok: Du behöver inte lämna jorden för att nå fram till mig, säger Gud. Jag kommer själv till dig.
 
Ofta tänkte jag att det är vi som letar efter Gud, att det är Han som gömmer sig. Jag tänkte att det är vi som måste komma till Honom. Men vet ni vad? Det är tvärtom! Gud älskar oss så mycket att Han har kommit till oss, på jorden för att leta efter oss!! Jag träffar människor som klagar över att dem har inte tid att söka efter Gud, att dem måste arbeta, känna pengar, tar hand om olika saker. Men Gud är även i vårt arbete! Han har kommit som snickare till oss. Som präst och munk (kanske p.g.a. ödmjukhet) tänker jag att ibland är jag inte värdig, inte så mycket andlig att prata med Gud, att vara med Honom... Men Gud har blivit en av oss! Jesus hade en kropp som vi, föräldrar som vi, samma känslor som vi.
Gud, vår fader, vår pappa, vill inte förlora någon av sina barn. Han själv kommer att hjälpa oss. Det enda som du måste göra är den första stegen mot Honom. Kom till mig, säger Herren, jag är den gode herden. Jag väntar på dig. Kom. 

Om

Min profilbild

Witold ofm

jag är en katolsk präst och munk från Västerås som hör till s.t Franciskus av Assisi orden. Stiftsungdomspräst som samarbetar med bästa ungdomar i världen: Sveriges Unga Katoliker

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela