Petrus&Paulus
Idag firar vi apostlafurstarna Petrus och Paulus. Båda blev martyrer i Rom på 60-talet. Låt oss vörda Petrus och Paulus, kyrkans två stora ljus. Men i själva verket står de stora apostlarna inte i centrum. Det är deras martyrium, vittnesbördet i liv och död, som vi firar. Den tro på vilken de grundade den kyrka som vi, två tusen år senare, är en del av.
I centrum står idag kyrkans enhet. Enheten omkring den apostoliska tron, men också enheten kring både Petrus och Paulus. Deras olika, och kompletterande, kallelser och nådegåvor utgör tillsammans kyrkans apostoliska grund.
Jag tycker om den frågan som Jesus ställer idag till sina lärjungar. Den får mig att fundera vem Jesus är för mig. Jag hör förklaringar om Jesus som en stor moralpredikant, en vägvisare och en förebild hur man ska leva sitt liv. Jag hör honom som en historisk person, en galen person och en påhittad person. Men vem är han enligt mig? Hur ser jag på Jesus? Vad betyder han i mitt liv? Spelar det någon roll vad jag hade svarat på frågan, om jag fick den?
Jag tror det spelar roll. En ganska stor roll. En väldigt stor roll. Jag tror till och med att det är livsavgörande. Att ta emot Jesus är att ta emot en sanning. Att erkänna Jesus som Gud är att ha en relation till Gud. Att inte göra det, är att vända ryggen till kärlek, glädje och frid. Det är att gå miste om det största som kan hända i livet. Jesus är den han är, oavsett vad vi skulle svara på frågan. Men i vårat liv är det en avgörande fråga. Vem jag säger att Jesus är, är något som kommer forma hela mitt liv. Från tårna till knoppen.
När vi fortsätter och läser vad lärjungarna svarade på den frågan, står det: "Simon Petrus svarade: "Du är Messias, den levande Gudens son." Och när Petrus säger de här orden, så är det första gången i historien som någon säger så om Jesus. Messias är ett vackert ord som betyder "den smorde" eller "den utvalde". I vår mening betyder det "kung". Den levande Gudens son är ett erkännande om att Jesus inte är vem som helst -han är ett med Gud. Och vad är det egentligen som Petrus svarar? Jo i klarspråk säger han faktiskt att Jesus är den ENDA Herren i Hans liv. För Petrus är relationen till Jesus hans enda räddning till liv.
Idag kanske det inte passar riktigt att säga att någon annan är Herre i ens liv. Vi är individualister. Man ska vara Herre över sig själv, inte sant? Men jag tänker att om Jesus kommit och frågat mig precis här och nu: Vem säger du att jag är. Då hade jag velat svara samma sak som Petrus. "Du är messias, den levande Gudens son!" För mig är Jesus mer än Gud på avstånd, mer än en betydlig person och mer än en historisk människa med helandets krafter. Han är min Herre. Han är den som ligger mig närmast om hjärtat. Han är min ende ende räddare. Han är min centrala punkt och den viktigaste personen i mitt liv.
Vad hade du svarat om Jesus frågat den frågan till dig?
