Klara av Assisi
den 11 augusti firar man en unik kvinna. Trots att hon levde ca 800 år sedan är hon fortfarande fascinerande och hennes liv kan man ställa som exempel på helighet.
KLARAS LIV:
Klara föddes 16 juli 1194 i Assisi. Klaras far, Favarone de Offreduccio och hennes fromma och andliga mor, Ortulana (som gjorde pilgrimsfärder till Rom, Santiago de Compostella och det Heliga Landet) bodde i ett fint hus på Piazza San Rufino, nära katedralen. Hon var en attraktiv ung kvinna och eftersökt för äktenskap men vägrade upprepade gånger att gifta sig. Istället lyssnade hon med stigande intresse till det som berättades om Franciskus Bernadone och hans radikala omvändelse. Några sa att han var tokig medan andra sa att han var en helig man. Franciskus var 12 år äldre en Klara. Klara lockades av det liv i extrem fattigdom som Franciskus levde och hon beslutade sig för att också bli en ”Fattig Dam”. Hon kunde endast vänta sig vrede och ursinne från hennes familj p.g.a. detta val så hon lämnade hemmet osedd under Palmsöndagens natt. Hennes faster Bianco Guelfuccio hjälpte henne. I skogen i det lilla kapellet Santa Maria degli Angeli (Portiuncola) väntade Franciskus och hans första följeslagare med tända bloss. Klara var då 18 år, och hon fick den grova botgörardräkten, ett rep runt midjan och sjalett på huvudet. Dessutom klipptes hennes långa ljusa hår av. Hennes dräkt, tunik, hår och några andra saker kan man se även idag i Klaras basilikani Assisi.
FATTIGDOMENSPRIVILEGIET:
Franciskus uppmanades henne att flyttatill San Damiano, kyrkan och klosterbyggnaden som han reparerat med sina egna händer. Denna plats skulle bli Klaras hem till döden. Här levde de ”Fattiga Damerna” sitt helt kontemplativa liv i stor och radikal fattigdom. Franciskanbröderna tiggde för deras uppehälle. När Påven Gregorius IX (1227-41) besökte klostret blev han upprörd över systrarnas extrema fattigdom och ville mildra deras löfte, men Clara avböjde. Regeln som slutligen skulle gälla för Clarissorna godkändes och promulgerades först av Påven Urbanus IV den 18 okt. 1263 (den s.k. ”Urbanianska”). För att försäkra sig om att få leva i den absolut radikalaste fattigdomen för Himmelrikets skull, så utbad sig Clara det s.k. ”Fattigdomsprivilegiet” av Påven Gregorius IX, daterat den 17 sept. 1228. Detta dokument ger de ”Fattiga Systrarna” i San Damiano rätten att inte ha någon egendom i denna världen, ”genom att i allt följa Honom, som för oss blev fattig och är Vägen, Sanningen och Livet”. Franciskus och Klara som var andliga syskon uppmuntrade och stödde varandra i sin radikala och hårda livsform och livsval. De inspirerade och hjälpte varandra, också förståss i bön, att komma närmare Jesus Kristus och nå sitt livs mål som är Gud.
KLARA OCH TV:
En julafton var Clara så sjuk att hon inte kunde gå ut ur sängen för att gå till massa. Medan de andra systrarna var på väg till massan låg hon i sängen och suckade: "Se Herre, jag är här ensam med Dig." Just då gav Herren henne en mirakulös vision för att kunna se mässan långt ifrån , Som om det ägde rum rätt i sitt eget sovrum (hon beskrev efter Mässan för sina medsystrar varje detalj och vilka personer som var närvarande. Hon hade aldrig besökt den nybyggda basilikan eller ens kunnat tala med någon som sett den p.g.a. sin svåra sjukdom!). 1958, när påven Pius XII försökte hitta en helgon för att ge som beskyddare för den underbara nya TV-uppfinnelsen, påminde han om denna händelse i Claras liv. Eftersom "television" är grekisk för "vision från fjärran", valdes Clara som dess beskyddare.
P.s. Om du vill känna lite Claras anda, i Stockholm har vi fortfarande minne efter Clarissor: Klaraberget, Klaragergsgatan och det finaste: Klarakyrkan.
San Damiano:
(med hjälp av br. Mikael TOR)
