Om rosenkrans del 3
De viktiga böner i Rosenkrans är: Trosbekännelsen, Fader vår och Var hälsad Maria. Varför just dem?
Trosbekännelsen som vi inleder vår bön med säger oss vem Gud är för oss och vad han har gjort för oss. I trosbekännelsen uttrycker kyrkan sin tro och därmed sin identitet som en trons gemenskap. Kyrkan är inte vilken organisation som helst utan en gemenskap vars innersta kännetecken är tro. Tro betyder tillit och överlåtelse åt Gud som uppenbarat sig för oss i historien, i Jesus Kristus. Så är Gud är kyrkans centrum, hennes mat, hennes liv, hennes förankring. Trosbekännelsen är också en sammanfattning av alla de mysterier vi sedan kommer att betrakta.
Rosenkransen är vidare upphängd på Herrens bön ”Fader Vår”, i vilken blicken och hjärtat medvetet riktas upp mot Gud. Han är vår Fader och vi får betrakta oss som hans älskade barn. Så visar vi vår tillit till Gud, ge honom äran i allt och låter honom bära och föra oss genom livet så som han vill. Så länge vi ger honom äran och söker hans vilja kommer vi aldrig att falla djupare än i hans armar.
Den bön som oftast upprepas är ängelns hälsning till Maria ”Var hälsad Maria” , vars text vi återfinner i början på Lukasevangeliet. Detta är samtidigt det första budskapet om Guds ankomst till oss som människa. Varje gång vi ber Var hälsad Maria blir vi påminda om att Gud vill komma till oss och bo hos oss. Men denna bön betyder också att Maria, kyrkans främsta medlem, ber tillsammans med oss och för oss ”nu och i vår dödsstund”. Maria tar oss med på vägen till Kristus. Vi får betrakta Kristi ansikte med hennes blick.
Och till sist avslutas varje dekad eller hemlighet med en doxologi, en lovprisning ”Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande”. Allt har sitt ursprung och sitt mål i den treenige Guden, som drar oss in i sitt ömsesidiga kärleksfulla förhållande. Så besinnar vi att vi genom Jesus Kristus är lika högt älskade som Gud älskar sin Son i den helige Ande.
